Ur talet: Vi står här idag i solidaritet med Australiens folk som idag lever under en monstruös diktatur. Ett land där människor har blivit berövade sina mest grundläggande fri- och rättigheter. Där människorättsaktivister misshandlas och förs bort av polisen. Där barn tas ifrån sina föräldrar och där friska människor stängs in i koncentrationsläger. Sedan den 11 mars 2020, när WHO officiellt utlyste en pandemi för Covid-19, lever vi en post-demokratisk tid. De demokratiska fri- och rättigheterna som många trodde var garanterade av den liberala demokratin gäller inte längre. Undantagslagar infördes med viruset som förevändning. Detta avskaffade inte bara grundläggande rättigheter, vilka ansetts som en omistlig del av den liberala demokratin, utan även den liberala demokratin självt. Runt om i världen har regeringar och presidenter getts diktatorisk makt, med befogenheter att gå runt riksdagar och parlament. De så kallade pandemilagarna har satt demokratin ur spel, både till form och innehåll. Det har skett en statskupp, en revolution uppifrån i global skala, och detta utan att ett enda skott har avlossats. Tidigare statskupper och revolutioner i historien har som regel varit blodiga händelser som störtat den gamla ordningen och fört fram nya människor till makten. Coronaoperationen är på så sätt unik i historien eftersom de människor som redan sitter vid maktens taburetter också är de som administrerar den globala statskuppen. De som tidigare sjungit demokratins lov avskaffar nu densamma. Kanske är detta förklaringen till den kognitiva dissonans många upplever inför vad som faktiskt har skett, man kan inte ta in att vi lever mitt i vår tids bolsjevikrevolution, ledd av de som redan är vid makten. De enormt repressiva åtgärder som rullats ut har både chockat och skrämt medborgarna - vilket också har varit syftet. Vi har tagit demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter för givna, men nu tillhör de helt plötsligt en svunnen tid. De har förklarats irrelevanta, otidsenliga, egoistiska och rent av subversiva av den globala Coronaregimen. De präktiga och självgoda politiker och journalister som tidigare hyllat demokrati och mänskliga rättigheter har nu kastat av sig sin hycklande mask. De proklamerar nu att all tveksamhet inför experimentella och konstaterat farliga vaccininjektioner gör människor till statens och samhällets fiender. Grova människorättsbrott normaliseras, banaliseras eller sopas under mattan av det Ondskans Imperium som slagit sina klor om mänskligheten. På vissa platser har denna avgrundsdjupa ondska varit sällsynt brutal och etablerat monstruösa diktaturer, så som i Italien, Österrike och inte minst i Australien. Dessa länder är nu fullfjädrade vaccindiktaturer där ovaccinerade utesluts ur samhällsgemenskapen. Inte ens under bolsjevikernas terrorvälde i Ryssland förbjöd man medborgarna att lämna sina hem eller att arbeta och förtjäna sitt uppehälle. Man tvingande verkligen inte på dem allehanda giftinjektioner. I Australien vill man nu göra det obligatoriskt för 5-11-åringar att vaccinera sig! De kommer annars att stängas ute från skolundervisning och gemensamma fritidsaktiviteter. När jag var nitton år åkte jag ensam till Australien. Det var då ett mycket öppet land med frisinnade människor. Livsstilen var avspänd och det fanns mycket av nybyggaranda. Man reste fritt genom öknen och kunde ge sig ut på vilka äventyr man ville. Vapenlagarna var liberala liksom den allmänna mentaliteten hos invånarna. Jag reste kors och tvärs över hela kontinenten och träffade många olika människor under mycket fria villkor. Det var en glädjefylld tid då vinet, kärleken och vänskapen flödade. När jag ett år senare kom hem ville jag tillbaka till det frihetliga landet på andra sidan jordklotet. Australien var då ett framtidsland med optimistiska, öppna, tuffa och kreativa människor. Att just detta land skulle transformeras till en monstruös diktatur över en natt kunde jag aldrig föreställa mig. Men djävulen går aldrig genom samma dörr två gånger. Chocken blev enorm när detta traditionellt mycket frihetliga land förvandlades till en mer rigid terrorstat än de forna sovjetrepublikerna. Överallt där vaccinpassen har introducerats har användningen successivt utsträckts till fler och fler användningsområden. Till slut kan du inte arbeta, handla mat eller ens tanka bilen som ovaccinerad. Det som började med att du inte kunde på konsert utan vaccinpass slutar med att du inte längre kan arbeta och försörja dig. Alla former av vaccinpass måste avvisas! Slår vi väl in på den vägen kommer vi att befinna oss på ett sluttande plan. För politiker, myndigheter och media är det numera fullt naturligt att rättfärdiga vilka människorättsbrott som helst med hänvisning till Covid-19. Till och med tvångsvaccineringar!