Regeringsformen 2 Kap. 1§
Opinionsfriheter
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408). ... https://www.youtube.com/watch?v=OKI85R9rxFo
Subject matter jurisdiction refererar till domstolens befogenhet att ta upp och besluta i tvister som rör en specifik rättslig fråga eller ämne. Detta innebär att domstolen har auktoritet att besluta i frågor som faller inom dess särskilda rättsområde, men inte nödvändigtvis i alla frågor.
Saklig jurisdiktion kan variera beroende på jurisdiktionen och de rättsliga områden som den aktuella domstolen har behörighet över, såsom brottmål, civila tvistemål, familjerätt, arbetsrätt och skatterätt. Domstolens sakliga behörighet begränsar dock dess makt att besluta om frågor som faller inom dess rättsliga behörighetsområde.
För att en domstol ska ha saklig jurisdiktion över en viss tvist måste frågan eller ämnet som behandlas vara kopplad till det rättsliga område som domstolen har befogenhet över. Detta säkerställer att tvister beslutas av den domstol som har den mest adekvata expertisen och kunskapen inom det aktuella rättsområdet.
...
https://www.youtube.com/watch?v=_Q8cPrIatSY
Territoriell jurisdiktion är domstolens befogenhet att hantera fall som gäller händelser, personer eller egendom inom dess geografiska område. Domstolen kan besluta i frågor som sker inom dess jurisdiktion men inte utanför dess territorium. örJurisdiktionen varierar mellan länder och bestäms av geografisk placering och lagstiftning. Den kan även utökas till att omfatta händelser utanför territoriet om de är relaterade till händelser inom jurisdiktionen. För att ha territoriell jurisdiktion måste ärendet ha anknytning till domstolens område, t.ex. en bilolycka inom jurisdiktionen. Territoriell jurisdiktion är viktig för att säkerställa att tvister och brott inom ett område beslutas av en behörig domstol.
...
https://www.youtube.com/watch?v=ckwdrv3GMg4
Återigen vill team juridisk jiu jitsu visa på separationen mellan grundlag och lagar(författningar) som främst reglerar den kommersiella arenan i kommunen.
Här är länk till vår Telegram kanal: https://t.me/+eKPhpvnncmo4NjM0
...
https://www.youtube.com/watch?v=hRAqbsIzw38
In personam jurisdiction, också kallad personlig jurisdiktion, är domstolens befogenhet att utfärda en dom eller beslut som binder en specifik person eller enhet. Det innebär att domstolen har makt att avgöra tvister som involverar denna person eller enhet, och att denne är skyldig att följa domstolens beslut. För att en domstol ska ha in personam jurisdiction över en person eller enhet, måste det finnas en tillräcklig anknytning mellan personen/enheten och den jurisdiktion där domstolen är belägen. Detta kan bero på faktorer som personens eller enhetens hemvist, företagets säte, eller om personen har gjort affärer i jurisdiktionen.
In personam jurisdiction är en viktig del av rättssystemet, eftersom det garanterar att domstolar kan lösa tvister mellan personer och enheter, och se till att alla är skyldiga att följa lagen och rättsliga beslut.
Personlig Jurisdiktion etableras genom korrekt postgång. Rekommenderat brev el certifierad brev. Genom att man signerar verifierar man sitt ansvarstagande för stämningen. Stämningsansökan måste vara signerad. För att motparten ska kunna ta ställning till kraven måste han eller hon veta vem som ställer kraven. Därför måste stämningsansökan innehålla information om vem som är käranden och vem som är svaranden.
...
https://www.youtube.com/watch?v=Kmv3LsZNcmk
Strafföreläggande och dagsböter
En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång även om åklagaren anser att det finns bevis för att brottet har begåtts. Om den som är misstänkt erkänner att han eller hon har begått brottet, och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande.
Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång.
Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken hon eller han erkänner brottet och accepterar straffet. Detta är frivilligt och man kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av domstolen i stället.
Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom.
...
https://www.youtube.com/watch?v=U5ZSIQETMwA
Åtalsbeslutet
När förundersökningen är klar är det dags för åklagaren att fatta beslut om hon eller han ska väcka åtal eller inte.
Om åklagaren på objektiva grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkta har begått ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. En rad överväganden måste göras innan beslutet fattas.
Om åtal väcks är det sedan åklagarens uppgift att bevisa för domstolen att ett brott har begåtts.
Inget åtal
Om det inte finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts kan åtal inte väckas. Det kan till exempel bero på att den misstänkta förnekar brott och att det inte finns något vittne eller någon teknisk bevisning som bevisar att den misstänkta personen begått brottet. Ibland står det klart redan under förundersökningen att det inte går att bevisa något brott. Åklagaren fattar då beslut om att lägga ned förundersökningen.
Ett sådant beslut har samma innebörd som ett beslut att inte väcka åtal.
För båda besluten gäller att utredningen kan tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet.
Den som har blivit utsatt för brott, målsäganden, blir alltid underrättad om vilket beslut åklagaren fattat.
...
https://www.youtube.com/watch?v=QPMdGs6cpzg
Cause of action är det juridiska begreppet som används för att beskriva den specifika rättsliga grund som en person har för att inleda en rättegång mot någon annan.
Med andra ord är det den grundläggande orsaken till att någon stämmer någon annan. En cause of action kan vara baserad på en kontraktsbrott, personskada eller någon annan form av skada som har orsakats.
För att bevisa en cause of action måste personen som stämmer visa att den andra personen faktiskt har orsakat skadan och att den personen har handlat felaktigt enligt lag eller kontrakt.
Så, det är vad en cause of action är och varför den är viktig i rättsliga tvister. Tack för att ni tittade på denna korta video, hoppas ni har haft nytta av informationen!
...
https://www.youtube.com/watch?v=7o2XPT52gMY