Regeringsformen 2 Kap. 15§
Egendomsskydd och allemansrätt
Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408). ... https://www.youtube.com/watch?v=n6383CW-vK0
Från brott till åtal
Tillsammans med polisen utreder åklagaren brott. Hon eller han kan då ha kontakt med brottsmisstänkta, brottsoffer och vittnen och samarbetet med polisen är nära.
När brottsutredningen (förundersökningen) är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Är det ett mindre allvarligt brott och den som är misstänkt erkänner kan åklagaren själv utdöma böter, så kallat strafföreläggande. Då blir det ingen rättegång i domstolen.
Om åtal väcks blir det rättegång i domstolen. En av åklagarens uppgifter är att bevisa att den åtalade har begått brottet. Hon eller han redogör för teknisk bevisning, förhör misstänkta, vittnen och experter för att domstolen ska ha ett så bra underlag som möjligt att bedöma gärningen på.
Tvistemål, det vill säga när två parter inte kommer överens och ärendet går till domstol, handläggs inte av åklagare.
...
https://www.youtube.com/watch?v=XgH1An8WMVM
Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna syftar bland annat till att säkerställa demokratin och att Sverige ska förbli en rättsstat.
Exempelvis innehåller regeringsformen regler om hur landet styrs, hur riksdag och regering utses och arbetar samt medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. I regeringsformen regleras också bland annat fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.
Inga lagar eller andra författningar får strida mot grundlagarna.
Alla regler hänger ihop på ett förutbestämt sätt, oftast hierarkiskt men också parallellt. En grundregel är att bindande regler alltid gäller före andra regler. Detta gäller oavsett om det är svenska eller inter- nationella regler.
I Sverige gäller följande rangordning (regelhierarki/ Lex Superior) för de bindande reglerna: grundlag ligger överst i hierarkin, därefter följer i fallande ordning lag, förordning och myndighetsföreskrift.
...
https://www.youtube.com/watch?v=KNCUhfxMxsc
Rule of law Radio With Randy Kelton and Brett F shedding some light about traffic
http://ruleoflawradio.com/
...
https://www.youtube.com/watch?v=Oba6jtq364k
Objektivitetsplikt
Åklagaren är skyldig att vara objektiv. Det innebär att åklagaren måste förhålla sig neutral vid bedömningen av vad som har inträffat och om det kan bevisas i domstol.
Kravet på objektivitet medför att åklagaren har ansvar för att utreda och undersöka även sådant som talar till den misstänkta personens fördel.
Om en person påstår sig ha varit utsatt för ett brott måste åklagaren se till att man kontrollerar trovärdigheten i berättelsen. Har det funnits vittnen på platsen för brottet är det viktigt att så många som möjligt av dessa förhörs så att man får en fullständig bild av vad som hänt. Teknisk bevisning måste självklart vara inhämtad och undersökt på ett riktigt och säkert sätt.
Åklagaren måste vara objektiv även när hon eller han väckt åtal. Under rättegången är det visserligen åklagarens uppgift att bevisa att ett brott begåtts, men skulle det komma fram något som ändrar bevisläget måste åklagaren ta hänsyn till det.
...
https://www.youtube.com/watch?v=lg3o7rI-5Ow
Författningssamlingsförordning (1976:725) 1§
I denna förordning förstås med författningar: lagar, förordningar och andra rättsregler som i 8 kap. regeringsformen betecknas som föreskrifter.
Regeringsformen 11 kapitlet. Lagprövning 14 § (LEX SUPERIOR)
Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).
...
https://www.youtube.com/watch?v=y4C39tUMn9c
Vad innebär ett strafföreläggande?
Ett strafföreläggande ersätter rättegång. Vissa brott behöver inte behandlas vid en rättegång i domstol. Då kan åklagaren istället för att åtala besluta om att utfärda ett strafföreläggande för brottet.
Hur svarar jag på strafföreläggandet?
Du kan välja att godkänna eller inte godkänna föreläggandet. I brevet som följer med föreläggandet står det vilket datum som du senast måste svara. I svaret anger du om du godkänner eller bestrider föreläggandet. Om du inte svarar kan åklagaren komma att väcka åtal vid tingsrätten.
Det enklaste sättet att godkänna föreläggandet är att betala hela det belopp som står på det bifogade inbetalningskortet. Du behöver då inte skriva under något godkännande. Föreläggandet är godkänt genom betalningen.
Skulle strafföreläggandet innehålla ett förverkande av en sak, t.ex. narkotika eller kniv, eller ett skadestånd krävs att du skriver under och skickar in svaret för att det ska räknas som att du har godkänt strafföreläggandet.
...
https://www.youtube.com/watch?v=78u4d8M1DOA
Åtalsplikt
För de allra flesta brott har åklagaren så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det.
Detta innebär i sin tur att inte heller den som har blivit utsatt för brott bestämmer vad som ska hända med utredningen. Det finns alltså inget som heter att man kan ”ta tillbaka en anmälan”. Åklagaren måste se till att brottet utreds, oavsett vad de inblandade tycker.
Anledningen till det är att samhället har ett intresse av att de som begått brott också döms för det. Undantag görs för ett fåtal brott där det anses att det allmännas intresse av att få lagföring till stånd inte är lika stort. Som exempel på sådana brott kan nämnas förtal, hemfridsbrott och tillgreppsbrott inom familjen (dvs. stöld eller liknande).
...
https://www.youtube.com/watch?v=hfFBSzOPdAg
Återigen vill team juridisk jiu jitsu visa på separationen mellan grundlag och lagar(författningar) som främst reglerar den kommersiella arenan i kommunen.
Här är länk till vår Telegram kanal: https://t.me/+eKPhpvnncmo4NjM0
...
https://www.youtube.com/watch?v=hRAqbsIzw38