Regeringsformen 2 Kap. 2§ - 5§ 2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408). 3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408). 4 § Dödsstraff får inte förekomma. Lag (2010:1408). 5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408). 6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408). ... https://www.youtube.com/watch?v=3nD4KgDeXRk

Strafföreläggande och dagsböter En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång även om åklagaren anser att det finns bevis för att brottet har begåtts. Om den som är misstänkt erkänner att han eller hon har begått brottet, och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande. Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång. Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken hon eller han erkänner brottet och accepterar straffet. Detta är frivilligt och man kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av domstolen i stället. Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom. ... https://www.youtube.com/watch?v=U5ZSIQETMwA

Åtalsbeslutet När förundersökningen är klar är det dags för åklagaren att fatta beslut om hon eller han ska väcka åtal eller inte. Om åklagaren på objektiva grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkta har begått ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. En rad överväganden måste göras innan beslutet fattas. Om åtal väcks är det sedan åklagarens uppgift att bevisa för domstolen att ett brott har begåtts. Inget åtal Om det inte finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts kan åtal inte väckas. Det kan till exempel bero på att den misstänkta förnekar brott och att det inte finns något vittne eller någon teknisk bevisning som bevisar att den misstänkta personen begått brottet. Ibland står det klart redan under förundersökningen att det inte går att bevisa något brott. Åklagaren fattar då beslut om att lägga ned förundersökningen. Ett sådant beslut har samma innebörd som ett beslut att inte väcka åtal. För båda besluten gäller att utredningen kan tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet. Den som har blivit utsatt för brott, målsäganden, blir alltid underrättad om vilket beslut åklagaren fattat. ... https://www.youtube.com/watch?v=QPMdGs6cpzg

Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna syftar bland annat till att säkerställa demokratin och att Sverige ska förbli en rättsstat. Exempelvis innehåller regeringsformen regler om hur landet styrs, hur riksdag och regering utses och arbetar samt medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. I regeringsformen regleras också bland annat fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Inga lagar eller andra författningar får strida mot grundlagarna. Alla regler hänger ihop på ett förutbestämt sätt, oftast hierarkiskt men också parallellt. En grundregel är att bindande regler alltid gäller före andra regler. Detta gäller oavsett om det är svenska eller inter- nationella regler. I Sverige gäller följande rangordning (regelhierarki/ Lex Superior) för de bindande reglerna: grundlag ligger överst i hierarkin, därefter följer i fallande ordning lag, förordning och myndighetsföreskrift. ... https://www.youtube.com/watch?v=KNCUhfxMxsc