Författningssamlingsförordning (1976:725) 1§
I denna förordning förstås med författningar: lagar, förordningar och andra rättsregler som i 8 kap. regeringsformen betecknas som föreskrifter.
Regeringsformen 11 kapitlet. Lagprövning 14 § (LEX SUPERIOR)
Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408). ... https://www.youtube.com/watch?v=y4C39tUMn9c
In rem jurisdiction är domstolens befogenhet att fatta beslut som gäller en specifik egendom eller sak. Detta innebär att domstolen har makt att besluta om rättigheter och anspråk i samband med den egendomen, oavsett vem som äger eller har kontroll över den vid tidpunkten för tvisten.
In rem jurisdiction är vanligtvis begränsad till fast egendom, såsom fastigheter eller mark, men kan också omfatta andra tillgångar, såsom bilar eller båtar. Domstolen kan exempelvis besluta om vem som äger en fastighet eller vem som har rätt till en bil.
För att en domstol ska ha in rem jurisdiction, måste egendomen finnas inom domstolens geografiska jurisdiktion. Domstolen måste också ha rätt att avgöra frågan, vilket kan bero på faktorer som äganderätt, rättslig hävd eller avtal.
In rem jurisdiction är en viktig del av rättssystemet, eftersom det garanterar att tvister kring egendom och tillgångar kan lösas på ett rättvist sätt och att rättigheterna för de inblandade skyddas.
...
https://www.youtube.com/watch?v=Z0uC4xlZZCk
Regeringsformen 2 Kap. 15§
Egendomsskydd och allemansrätt
Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).
...
https://www.youtube.com/watch?v=n6383CW-vK0
en Kort men viktig video om SVERIGES RIKES LAGbok 2008:
BIHANG
”Innehållande författningar som ansetts icke böra införas i själva lagen”
...
https://www.youtube.com/watch?v=QM9YTUCyqF4
Det här är ett försök att skapa en medvetenhet gällande våra fundamentala rättigheter, inget i den här video ska tas som några juridiska råd, utan enbart ska uppfattas som lättsam underhållning...
...
https://www.youtube.com/watch?v=Q8Wc696OW0E
Regeringsformen 2 Kap. 19§
Europakonventionen
Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).
Det stadgas att ingen lag eller annan föreskrift får meddelas i strid med Europakonventionen. Detta ger inte konventionen i sig grundlagsstatus men att bryta mot konventionen är grundlagsstridigt genom regeln i RF 2:19. Konventionens ställning är överordnad svensk lag och ingår i de svenska grundlagarna sedan konventionen inkorporerades i EU:s grundläggande rättigheter och därigenom blev överordnad författning enligt RF 11:14 och RF 12:10.
...
https://www.youtube.com/watch?v=MPNmln7ol78
Subject matter jurisdiction refererar till domstolens befogenhet att ta upp och besluta i tvister som rör en specifik rättslig fråga eller ämne. Detta innebär att domstolen har auktoritet att besluta i frågor som faller inom dess särskilda rättsområde, men inte nödvändigtvis i alla frågor.
Saklig jurisdiktion kan variera beroende på jurisdiktionen och de rättsliga områden som den aktuella domstolen har behörighet över, såsom brottmål, civila tvistemål, familjerätt, arbetsrätt och skatterätt. Domstolens sakliga behörighet begränsar dock dess makt att besluta om frågor som faller inom dess rättsliga behörighetsområde.
För att en domstol ska ha saklig jurisdiktion över en viss tvist måste frågan eller ämnet som behandlas vara kopplad till det rättsliga område som domstolen har befogenhet över. Detta säkerställer att tvister beslutas av den domstol som har den mest adekvata expertisen och kunskapen inom det aktuella rättsområdet.
...
https://www.youtube.com/watch?v=_Q8cPrIatSY
Åtalsbeslutet
När förundersökningen är klar är det dags för åklagaren att fatta beslut om hon eller han ska väcka åtal eller inte.
Om åklagaren på objektiva grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkta har begått ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. En rad överväganden måste göras innan beslutet fattas.
Om åtal väcks är det sedan åklagarens uppgift att bevisa för domstolen att ett brott har begåtts.
Inget åtal
Om det inte finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts kan åtal inte väckas. Det kan till exempel bero på att den misstänkta förnekar brott och att det inte finns något vittne eller någon teknisk bevisning som bevisar att den misstänkta personen begått brottet. Ibland står det klart redan under förundersökningen att det inte går att bevisa något brott. Åklagaren fattar då beslut om att lägga ned förundersökningen.
Ett sådant beslut har samma innebörd som ett beslut att inte väcka åtal.
För båda besluten gäller att utredningen kan tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet.
Den som har blivit utsatt för brott, målsäganden, blir alltid underrättad om vilket beslut åklagaren fattat.
...
https://www.youtube.com/watch?v=QPMdGs6cpzg
In personam jurisdiction, också kallad personlig jurisdiktion, är domstolens befogenhet att utfärda en dom eller beslut som binder en specifik person eller enhet. Det innebär att domstolen har makt att avgöra tvister som involverar denna person eller enhet, och att denne är skyldig att följa domstolens beslut. För att en domstol ska ha in personam jurisdiction över en person eller enhet, måste det finnas en tillräcklig anknytning mellan personen/enheten och den jurisdiktion där domstolen är belägen. Detta kan bero på faktorer som personens eller enhetens hemvist, företagets säte, eller om personen har gjort affärer i jurisdiktionen.
In personam jurisdiction är en viktig del av rättssystemet, eftersom det garanterar att domstolar kan lösa tvister mellan personer och enheter, och se till att alla är skyldiga att följa lagen och rättsliga beslut.
Personlig Jurisdiktion etableras genom korrekt postgång. Rekommenderat brev el certifierad brev. Genom att man signerar verifierar man sitt ansvarstagande för stämningen. Stämningsansökan måste vara signerad. För att motparten ska kunna ta ställning till kraven måste han eller hon veta vem som ställer kraven. Därför måste stämningsansökan innehålla information om vem som är käranden och vem som är svaranden.
...
https://www.youtube.com/watch?v=Kmv3LsZNcmk