Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna syftar bland annat till att säkerställa demokratin och att Sverige ska förbli en rättsstat.
Exempelvis innehåller regeringsformen regler om hur landet styrs, hur riksdag och regering utses och arbetar samt medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. I regeringsformen regleras också bland annat fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.
Inga lagar eller andra författningar får strida mot grundlagarna.
Alla regler hänger ihop på ett förutbestämt sätt, oftast hierarkiskt men också parallellt. En grundregel är att bindande regler alltid gäller före andra regler. Detta gäller oavsett om det är svenska eller inter- nationella regler.
I Sverige gäller följande rangordning (regelhierarki/ Lex Superior) för de bindande reglerna: grundlag ligger överst i hierarkin, därefter följer i fallande ordning lag, förordning och myndighetsföreskrift. ... https://www.youtube.com/watch?v=KNCUhfxMxsc
Vad innebär ett strafföreläggande?
Ett strafföreläggande ersätter rättegång. Vissa brott behöver inte behandlas vid en rättegång i domstol. Då kan åklagaren istället för att åtala besluta om att utfärda ett strafföreläggande för brottet.
Hur svarar jag på strafföreläggandet?
Du kan välja att godkänna eller inte godkänna föreläggandet. I brevet som följer med föreläggandet står det vilket datum som du senast måste svara. I svaret anger du om du godkänner eller bestrider föreläggandet. Om du inte svarar kan åklagaren komma att väcka åtal vid tingsrätten.
Det enklaste sättet att godkänna föreläggandet är att betala hela det belopp som står på det bifogade inbetalningskortet. Du behöver då inte skriva under något godkännande. Föreläggandet är godkänt genom betalningen.
Skulle strafföreläggandet innehålla ett förverkande av en sak, t.ex. narkotika eller kniv, eller ett skadestånd krävs att du skriver under och skickar in svaret för att det ska räknas som att du har godkänt strafföreläggandet.
...
https://www.youtube.com/watch?v=78u4d8M1DOA
Regeringsformen 2 Kap. 15§
Egendomsskydd och allemansrätt
Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).
...
https://www.youtube.com/watch?v=n6383CW-vK0
In rem jurisdiction är domstolens befogenhet att fatta beslut som gäller en specifik egendom eller sak. Detta innebär att domstolen har makt att besluta om rättigheter och anspråk i samband med den egendomen, oavsett vem som äger eller har kontroll över den vid tidpunkten för tvisten.
In rem jurisdiction är vanligtvis begränsad till fast egendom, såsom fastigheter eller mark, men kan också omfatta andra tillgångar, såsom bilar eller båtar. Domstolen kan exempelvis besluta om vem som äger en fastighet eller vem som har rätt till en bil.
För att en domstol ska ha in rem jurisdiction, måste egendomen finnas inom domstolens geografiska jurisdiktion. Domstolen måste också ha rätt att avgöra frågan, vilket kan bero på faktorer som äganderätt, rättslig hävd eller avtal.
In rem jurisdiction är en viktig del av rättssystemet, eftersom det garanterar att tvister kring egendom och tillgångar kan lösas på ett rättvist sätt och att rättigheterna för de inblandade skyddas.
...
https://www.youtube.com/watch?v=Z0uC4xlZZCk
Strafföreläggande och dagsböter
En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång även om åklagaren anser att det finns bevis för att brottet har begåtts. Om den som är misstänkt erkänner att han eller hon har begått brottet, och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande.
Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång.
Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken hon eller han erkänner brottet och accepterar straffet. Detta är frivilligt och man kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av domstolen i stället.
Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom.
...
https://www.youtube.com/watch?v=U5ZSIQETMwA
en Kort men viktig video om SVERIGES RIKES LAGbok 2008:
BIHANG
”Innehållande författningar som ansetts icke böra införas i själva lagen”
...
https://www.youtube.com/watch?v=QM9YTUCyqF4