Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna syftar bland annat till att säkerställa demokratin och att Sverige ska förbli en rättsstat.
Exempelvis innehåller regeringsformen regler om hur landet styrs, hur riksdag och regering utses och arbetar samt medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. I regeringsformen regleras också bland annat fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.
Inga lagar eller andra författningar får strida mot grundlagarna.
Alla regler hänger ihop på ett förutbestämt sätt, oftast hierarkiskt men också parallellt. En grundregel är att bindande regler alltid gäller före andra regler. Detta gäller oavsett om det är svenska eller inter- nationella regler.
I Sverige gäller följande rangordning (regelhierarki/ Lex Superior) för de bindande reglerna: grundlag ligger överst i hierarkin, därefter följer i fallande ordning lag, förordning och myndighetsföreskrift.
...
https://www.youtube.com/watch?v=KNCUhfxMxsc
Regeringsformen 2 Kap. 15§
Egendomsskydd och allemansrätt
Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).
...
https://www.youtube.com/watch?v=n6383CW-vK0
Åtalsplikt
För de allra flesta brott har åklagaren så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det.
Detta innebär i sin tur att inte heller den som har blivit utsatt för brott bestämmer vad som ska hända med utredningen. Det finns alltså inget som heter att man kan ”ta tillbaka en anmälan”. Åklagaren måste se till att brottet utreds, oavsett vad de inblandade tycker.
Anledningen till det är att samhället har ett intresse av att de som begått brott också döms för det. Undantag görs för ett fåtal brott där det anses att det allmännas intresse av att få lagföring till stånd inte är lika stort. Som exempel på sådana brott kan nämnas förtal, hemfridsbrott och tillgreppsbrott inom familjen (dvs. stöld eller liknande).
...
https://www.youtube.com/watch?v=hfFBSzOPdAg
Regeringsformen 2 Kap. 19§
Europakonventionen
Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).
Det stadgas att ingen lag eller annan föreskrift får meddelas i strid med Europakonventionen. Detta ger inte konventionen i sig grundlagsstatus men att bryta mot konventionen är grundlagsstridigt genom regeln i RF 2:19. Konventionens ställning är överordnad svensk lag och ingår i de svenska grundlagarna sedan konventionen inkorporerades i EU:s grundläggande rättigheter och därigenom blev överordnad författning enligt RF 11:14 och RF 12:10.
...
https://www.youtube.com/watch?v=MPNmln7ol78
Objektivitetsplikt
Åklagaren är skyldig att vara objektiv. Det innebär att åklagaren måste förhålla sig neutral vid bedömningen av vad som har inträffat och om det kan bevisas i domstol.
Kravet på objektivitet medför att åklagaren har ansvar för att utreda och undersöka även sådant som talar till den misstänkta personens fördel.
Om en person påstår sig ha varit utsatt för ett brott måste åklagaren se till att man kontrollerar trovärdigheten i berättelsen. Har det funnits vittnen på platsen för brottet är det viktigt att så många som möjligt av dessa förhörs så att man får en fullständig bild av vad som hänt. Teknisk bevisning måste självklart vara inhämtad och undersökt på ett riktigt och säkert sätt.
Åklagaren måste vara objektiv även när hon eller han väckt åtal. Under rättegången är det visserligen åklagarens uppgift att bevisa att ett brott begåtts, men skulle det komma fram något som ändrar bevisläget måste åklagaren ta hänsyn till det.
...
https://www.youtube.com/watch?v=lg3o7rI-5Ow
Varför ska jag betala kostnad för blodprov/urinprov/salivprov?
Den som lagförs för brott genom dom i domstol eller genom strafföreläggande ska enligt lag ersätta staten för kostnad för blodprovtagning, blodundersökning, urinprovtagning, urinundersökning, salivprovtagning och salivundersökning i förekommande fall.
Kommer mitt brott och strafföreläggande hamna i registren? Vilka myndigheter får veta att jag begått ett brott och blivit straffad?
På samma sätt som efter en fällande dom i en domstol kan olika myndigheter få uppgifter om att du har begått brott. Om brottet har betydelse för ditt körkortsinnehav kan Transportstyrelsen besluta om att ge en varning eller återkalla ditt körkort. Även andra tillstånd eller licenser kan påverkas. Uppgifter om att du har begått brott antecknas i belastningsregistret.
...
https://www.youtube.com/watch?v=TPkqw_c2VLM
Strafföreläggande och dagsböter
En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång även om åklagaren anser att det finns bevis för att brottet har begåtts. Om den som är misstänkt erkänner att han eller hon har begått brottet, och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande.
Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång.
Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken hon eller han erkänner brottet och accepterar straffet. Detta är frivilligt och man kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av domstolen i stället.
Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom.
...
https://www.youtube.com/watch?v=U5ZSIQETMwA